Sanna

Med risk för att låta deprimerad måste jag bara påpeka hur konstigt det känns att alla gör och har sitt.
Alla klagar på att tiden går för fort (och det kan jag inte annat än hålla med om!). Trots det känns det som allt är segt. Mina dagar har iaf exakt samma mönster. Jag går upp, jag går till bussen, jag går till jobbet, jag går till bussen, jag kanske tar en joggingtur eller kollar på Desperate, sen sover jag.

Ändå är jag inte missnöjd...Konstigt det där. Tror att jag precis har hakat på Matildas och Annas filofositrend med detta inlägg!